För lite drygt ett år sedan stod jag där och argumenterade för hur perfekt det skulle vara att sticka iväg och spela hockey några mil bort. Självklart var jag ju tvungen att lägga in lite plugg också. Jag menar är det ens möjligt att säga nej när ens dotter berättar att hon vill plugga vidare. Pfft. Nej. Sen var det ju den där lilla detaljen som inte alls har någon stor betydelse. Att jag ville plugga i USA. Lite drygt 4894067530 mil bort. Pfft. Är det ens viktigt att nämna liksom. Aja. Hur som helst. Med hund-ögonen framme lyckades jag självklart övertala båda mina föräldrar.
Inte nog med att mina föräldrar trodde på mig så mycket att dom lät mig åka iväg till USA. Dom var ett enormt stöd för mig både ekonomisk och psykologiskt.
Min mor och min far har gjort mig till den människa jag är idag. Det är tack vare dom som jag vågade chansa och vågade göra det som jag drömt om. Jag bad min mor beskriva mig för ett tag sedan. Det ord hon använde var integritet. Jag vet vad jag vill och låter inte folk trycka ner mig.
Jag tror att det mesta är möjligt när man har en familj som tror på en. Om jag skulle vara du så skulle jag vara jäkligt avundsjuk på min familj. Ha!
Stolt som en tupp .. :)
SvaraRadera/Far